Vid kronisk sjukdom pÄverkas det psykiska och kÀnslomÀssiga livet för bÄde patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lÀttare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades pÄ material frÄn internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att fÄ ett ökat sjÀlvförtroende efter operationen och att operationen pÄverkar sexuallivet.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens pÄ upplevelse av social exkludering och livstillfredsstÀllelse studerades ocksÄ. Data samlades in genom enkÀter och totalt ingick 250 personer i studien frÄn bÄde offentlig och privat sektor i VÀstra Götalands LÀn. Resultaten visade att vad mÀnniskor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen Àr individuellt och pÄverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredstÀllelse. MÀnniskor som efterstrÀvar kÀrlek, status och tjÀnster i relationer Àr de som upplever sig minst exkluderade och kÀnner ocksÄ hög livstillfredstÀllelse.

För att fÄ en ökad kunskap, förförstÄelse och skapa möjligheter till att bryta eller minska ensamheten, var syftet med denna studie att beskriva Àldre personers upplevelse av ensamhet. Denna kvalitativa litteraturstudie utgick ifrÄn ett inifrÄnperspektiv och omfattade tolv kvalitativa vetenskapliga studier, som kvalitetsgranskades och analyserades. Samtliga deltagare som ingick i studierna var 65 Är och Àldre och svarade pÄ frÄgor om sin subjektiva upplevelse av ensamhet. Analysen av studierna resulterade i fyra kategorier: Att kÀnna utanförskap trots gemenskap; Att relationer har betydelse; Att uppleva begrÀnsningar i det dagliga livet; Att ha strategier. MÄnga deltagare beskrev att de kunde kÀnna sig ensam trots gemenskap och att relationer till nÀra anhörig och vÀnner hade stor betydelse.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att mÀnniskor mÄr bra, syftet med studien var dÀrför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor sÄg ut hos kommunanstÀllda som upplevde sin hÀlsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer frÄn olika yrkesomrÄden inom den aktuella kommunen dÀr alla upplevde sin fysiska och psykiska hÀlsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig sjÀlva och hade en nÀrvaro i nuet, trots svÄrigheter, gjorde att de kÀnde sig lyckliga.

Lysande relationer Àr ett projekt som har sin utgÄngspunkt i temat relationer, mÀnniskor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervÀrde med syfte att frammana reflektion över vÄra relationer till andra mÀnniskor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer dÀr möten mellan mÀnniskor sker och skapar en förutsÀttning för lysande relationer.Produkterna Àr en klÀdhÀngare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. HÀr bidrar ljuset som en gemensam nÀmnare i de tre produkterna som en symbol för vÀrme, kÀnslor och förÀndring i situation. Lysande relationer Àr ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som hÀnder nÀr brukaren interagerar med produkter. Det Àr inte produkterna i sig sjÀlva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervÀrden tillför nÀr brukaren anvÀnder produkterna.

Alla har nÄgon gÄng upplevt ensamhet men ensamheten Àr sÄ mÄngfasetterad att den kan upplevas pÄ flera olika sÀtt, bÄde som ett lidande men ocksÄ som en vilsam och behaglig kÀnsla. Ensamheten ses som ett angelÀget folkhÀlsoproblem men kan vara svÄr att upptÀcka eller kÀnna igen dÄ det Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserat pÄ tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanstÀlldes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och KÀnslor i samband med ensamhet.

Att leva med kronisk sjukdom innebÀr stora pÄfrestningar pÄ livet. För att hantera dessa Àr det avgörande att personen kÀnner hopp, som inte kopplas till bot och bÀttring utan till att njuta av livet trots begrÀnsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hopp hos personer med kronisk sjukdom.Tretton studier analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att kÀnna livsglÀdje och framtidstro, att kÀnna samhörighet och fÄ stöd i nÀra relationer, att kÀnna sjÀlvtillit och trygghet, att kÀnna förtröstan i sin gudstro och att aktivt förhÄlla sig till en förÀndrad livssituation. Resultatet visade att personer upplevde hopp dÄ de kÀnde livskraft, energi och livsglÀdje samt dÄ de hade stark sjÀlvtillit och bevarad sjÀlvuppfattning. De kÀnde Àven hopp genom relationer som gav samhörighet och mening, och mÄnga upplevde att deras gudstro gav kraft och trygghet.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt lÀngre tid med sin sjukdom. NÀr bröstcancer sprider sig till andra organ Àn bröstet rÀknas den inte lÀngre vara botbar. Behandling inriktar sig dÄ till att vara lindrande eller palliativ.

MigrÀn Àr ett kroniskt tillstÄnd karaktÀriserat av migrÀnattacker som uppkommer i episoder och kommer oftast i kombination med smÀrta, illamÄende, ljud- och ljuskÀnslighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med migrÀn. Elva artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys och det resulterade i fyra kategorier: att ha smÀrta och behöva ta smÀrtstillande blir en del av livet: att relationer förÀndras och vikten av ett bra bemötande: att inte kunna planera och strÀvan efter kontroll och att kÀnna oro och osÀkerhet. Resultatet visade att migrÀn pÄverkade personers sociala liv pÄ ett negativt sÀtt. De kÀnde sig ofta frustrerade, isolerade och deprimerade.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida smÄ barns relationer till förÀldrar och kamrater hÀnger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. MÄlgruppen i studien var 200 tre- till femÄriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av förÀldrar och förskollÀrare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till förÀldrar och kamrater.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..